Kurs i tvåändsstickning

Tvåändsstickade vantar - modell från Värmland

Ikväll startade kursen i tvåändsstickningen för terminen. Det var riktigt roligt att träffa nya och gamla bekanta och komma igång igen. Dessutom blir man lika förvånad varje gång att 2 1/2 timme kan gå så fort. Vi hinner inte ens fika.

Vantarna på bilden började jag på redan förra terminen. Det värmländska med vantarna är vi värmlänningar, till skillnad från dalfolket, vänder den normala rätsidan inåt. Så det kanske inte är så konstigt att de tycker att vi är lite aviga ibland...

Nästa projekt kommer definitivt att vara ett par socker.

Knitting Vintage Socks

Knitting Vintage Socks av Nancy Bush

Den här boken är min absoluta favorit bland alla mina böcker med sockmönster. Samtliga mönster i boken är publicerade i Weldon's Practical Needlework runt förra sekelskiftet. Nancy Bush har moderniserat beskrivningarna eftersom flera av de ursprungliga är skapade för tunnare garner och finare stickor än vad vi använder idag. En mycket inspirerande bok och ett måste i bokhyllan hos en äkta "socknörd".

Att beskrivningarna är skrivna på engelska är inget hinder när man väl har lärt sig de vanligaste termerna och förkortningarna. Tvärtom tycker jag att Nancy Bush beskrivningar många gånger är lättare och mer pedagogiska än de jag läst på svenska. Det är dessutom mycket enkelt att hitta beskrivande bilder och ibland till och med  filmsnuttar på Internet som hjälp när man inte riktigt förstår vad som menas i mönstret.

Nancy Bush har också publicerat ett antal stickböcker utöver Knitting Vintage Socks och publicerar regelbundet artiklar och mönster i flera välkända engelskspråkiga stickmagasin. Det känns därför lite extra roligt att hon i en del intervjuer nämner att det var inte förrän hon besökte Sverige som hon verkligen lärde sig sticka.

Ett par bassockor

Boy's Stockings. With Fancy Elastic Ribbed Leg

Sockmodellen på bilden är inspirerad av ett mönster på en knästrumpa med nedvikbar mudd från Weldon's Practical Needlework, Volume 12 från 1897. Modellen är en riktigt bra bassocka och det är enkelt att anpassa mönsterstickningen efter eget huvud så länge det är delbart med 3 eller 6.

Till sockorna på bilden har jag använt cirka 100 g av  Ullcentrums 2-trådiga ullgarn i färgen Petrol. 100 g innehåller ca 300 m garn.

MÖNSTER 
Lägg upp 60 maskor (eller 20 maskor per 3 stickor) på strumpstickor 2,5.  Jag har mer och mer övergått till att lägga upp på 3 stickor i stället för 4. Eftersom jag tycker att det blir enklare att sticka hälen på det sättet.

Mudd
Sticka valfri resårstickning i 16 varv. Själv valde jag 1r och 1a.

Mönsterstickning
varv 1: * 3r, 1a, 1r, 1a. Upprepa från * till slutet av varvet.
varv 2: *3r, 3a. Upprepa från * till slutet av varvet.

Upprepa varv 1 och 2 tills skaftet mäter 17-18 centimeter.

Häl
Arrangera om maskorna så att de 3 aviga (1a, 1r, 1a) närmast den första maskan på sticka 1 utgör mitten på hälen.

Varv 1 (Rätsidan): Sticka 14 maskor i enlighet med mönstret efter de 3 mittenmaskorna. Vänd.
Varv 2 (Avigsidan): Sticka 14 maskor + de 3 mittenmaskorna + ytterligare 14 maskor i enlighet med mönstret. Vänd. Totalt 31 maskor på stickan. Dela de övriga 29 maskorna på 2 stickor.

Upprepa varv 1 och varv 2 ytterligare 9 gånger.

Varv 1(Rätsidan): sticka 16 r maskor, lyft 1 maska , sticka 1r. Lyft den den överhoppade maskan över den stickade. Sticka 1r maska. Vänd.
Varv 2: Sticka 3 aviga. Ta ihop 2 aviga. sticka 1 avig. Vänd.
Varv 3: Sticka 4 r maskor, lyft 1 maska, sticka 1r. Lyft den den överhoppade maskan över den stickade. Sticka 1r maska. Vänd.
Varv 4: Sticka 5 aviga. Ta ihop 2 aviga. sticka 1 avig. Vänd
Varv 5: Sticka 6r maskor, lyft 1 maska , sticka 1r. Lyft den den överhoppade maskan över den stickade. Sticka 1r maska. Vänd.

Fortsätt sticka i enlighet med ovanstående varv tills 17 maskor återstår.

Varv 1: Första stickan: Sticka 17r maskor. Plocka upp och sticka 15r maskor längs kanten. Andra stickan: Sticka 29 maskor i enlighet med mönster. Tredje stickan: Plocka upp och sticka 15r maskor längs den andra kanten och sticka 9r maskor från sticka 1. Sticka 1: 23 maskor, Sticka 2: 29 maskor, Sticka 3: 24 maskor. totalt 76 maskor.
Varv 2: Sticka 1. Sticka räta maskor tills 3 maskor innan slutet på stickan, sticka ihop 2r maskor, sticka 1r. Sticka 2: sticka i enlighet med mönster. Sticka 3: 1 r maska, lyft 1 maska, sticka 1 maska. Lyft den den överhoppade masken över den stickade Sticka räta maskor till slutet av stickan.
Varv 3: sticka enligt mönster utan hoptagningar.

Upprepa varv 2 och 3 tills 14, 29 och 15 eller totalt 58 maskor återstår.

Fot
Fortsätta att sticka i enlighet mönster tills foten mäter ca 17 cm från hälen eller till 5 cm innan avsedd fotlängd.

Avmaskning
Varv 1: Sticka  räta maskor tills 3 maskor återstår av sticka 1. Sticka ihop 2r maskor, 1r. Sticka 2: 1 r maska, lyft 1 maska, sticka 1r maska. Lyft den den överhoppade masken över den stickade. Sticka räta maskor tills 3 maskor innan slutet av stickan.Sticka ihop 2r maskor. 1 r.  Sticka 3: 1 r maska, lyft 1 maska, sticka 1 maska. Lyft den den överhoppade masken över den stickade. Sticka räta maskor till slutet av stickan.
Varv 2: Sticka räta maskor utan hoptagning.

Upprepa varv 1 och varv 2 tills totalt 36 maskor återstår. Därefter avmaska varje varv tills 10 maskor återstår.  Dra ihop maskorna och fäst lösa trådar.

Näverstickning

Mitt första och hittills enda försök med näverstickning

Det är alltid roligt att pröva på något nytt. Så när jag upptäckte att förra årets sommarutställning på Rackstadmuseet, Krans och Krona - smycka till fest och bröllop, anordnade en workshop om näverstickning och nålbindning var det en självklarhet att gå dit. Workshopen hette Friargåvor och känningar och leddes av Värmlands slöjdkonsulent Carina Olsson, som med en enorm energi och entusiasm berättade om värmländsk sticktradition och fästmansgåvor i synnerhet.

Varför det heter näverstickning, eller kontstrikk på norska, är lätt att förstå eftersom resultatet påminner om flätad näver. Tydligen var näverstickning särskilt vanligt hemma i Brunskog. Har alltid velat veta hur man stickar dessa rutiga vantar som jag sett på Gammelvala men jag visste inte att det var så unikt.

När det blev dags att pröva på teknikerna visade Carina ett stort tålamod och de utannonserade två timmarna blev snabbt tre! Det var riktigt kul att sticka i rutor men tyvärr har jag inte haft tid att sticka mer än min "provlapp" än. Klart att det ska bli ett par vantar men jag ska bara skaffa den norska boken Kontstrikk först...

Mormors vantar

"Hemgjorda" vantar med norska rosor

De här vantarna har min pappa fått av sin svärmor, dvs min mormor, som stickat ett oräkneligt antal av den här vanten till släkt, vänner, grannar och basarer. Garnet har hon spunnit av vit ull från egna får och den svarta ullen har hon bytt sig till.

Vantar med olika varianter av rosmönster är vanliga i (de värmländska) gränstrakterna mot Norge och mormor och min mamma är födda cirka 15 km från gränsen. Mormors önskan var att mönstret skulle bevaras i släkten och tack vare att min rejält stukade högerfot krävde stillhet, lyckades mamma och jag med gemensamma krafter att återskapa mönstret julen 1992.

Mormor stickade enormt mycket till familjen och färgade de egna garnerna med både växter, svampar och färgpigment.Tyvärr finns det inte så mycket sparat frånsett rosvantarna till de tre svärsönerna och ett antal grå herrstrumpor. Men av mammas beskrivningarna av sina och syskonens pullovrar, tröjor, mössor och vantar hade mormor en säker stil- och färgkänsla när hon blandade olika färger.

Måste prata med mamma och hennes syskon igen och försöka skriva ner alternativt teckna hennes modeller innan det är försent.

Nyutgåva av bok om tvåändstickning

För drygt en vecka sedan kom Dalarnas Museums nyutgåva av Birgitta Dandanells och Ulla Danielssons klassiker Tvåändsstickat från 1984. Nyutgåvan är mycket efterlängtad, för det har varit svårt att få tag i de äldre utgåvorna och då till höga priser.

Boken kan grovt delas in i två delar: en om tvåändsstickningens historia och en om tekniken inklusive mönster. Utgåvan innehåller också ett antal nya mönster eftersom redaktör Kerstin Ankert, klokt nog, valt att ersätta de tidigare utgåvornas försök till "moderniserade" mönster med mer traditionella.

Slutligen kan jag bara hålla med om följande citat från texten på bokens baksida: "Detta är en hyllning till alla de kvinnor som stickade vid vandring, vallning och raster."

Tvåändsstickat finns att köpa eller kan beställas via Dalarnas museum.

Tvåändstickade tumvantar

Tvåändstickade tumvantar med mönster från Älvros i Härjedalen

I våras kände jag mig mogen att börja på sticka med två fäger. Mönstret till vanten hittade jag i en bok på Arvika bibliotek, som innehöll mönster på stickade plagg från Nordiska museets samlingar. Mönstret, ett enkelt och effektfullt optiskt mönster, är hämtat från en vante från Älvros i Härjedalen. Ursprungsvanten är stickad i rött och svart ullgarn men jag hittade en underbar grön nyans av Wålstedts z-tvinnade garn i Dala Floda.

Mönstret går naturligtvis att sticka som vanligt och då kan man med fördel modernisera vanten med en ribbstickad mudd i svart.

MÖNSTER (vanlig stickning)

Garn
2-trådigt garn typ Bergås stickgarn extra.
Garnåtgång: ca 50 g av muddfärgen och lite mindre av den andra.

Mudd
Lägg upp 56 maskor på 4 stickor nr 2,5.
Sticka resår 2r och 2 a i 7 cm.

Vante

Öka antalet mask antalet var fjärde maska till 70 maskor. Sticka efter diagrammet.Sticka in en tråd för tummen efter 6-7 cm över 12 maskor. Börja avmaska när vanten är ca 22-23 cm.

Tvåändsstickning

För drygt 15 år sedan hittade jag en bok om tvåändsstickning hemma på biblioteket i Arvika och blev nyfiken. Det visade sig lättare sagt än gjort att lära sig tekniken via en bok så jag gav upp. Men för två år sedan hittade jag en kvällskurs i tvåändsstickning och är snart inne på den femte terminen. Ja, det har blivit mer som en syjunta men också för att det tar lite längre tid att sticka jämfört med vanlig stickning. Anledningen är att man kastar tråden samt växlar mellan de båda trådarna inför varje ny maska. En del kommer kanske i håg hur äldre släktingar kastade med en tråd när de stickade. Min mormor använde den tekniken som min mamma i sin tur lärt mig, men normalt stickar vi båda som vi har lärt oss i slöjden.

Samtidigt är det själva kastandet och snurrandet med garnet som skapar den rogivande och nästan meditativa rytmen i stickningen. Så jag rekommenderar verkligen alla att pröva på tvåändsstickning, trots att det tog ett tag för mig innan jag fick ordning på alla fingrar och trådar. Det var riktigt svettigt faktiskt, men det gjorde bara känslan när det till slut började flyta på ännu skönare och då blev jag fast.

Fakta

Forskarna tror att tvåändstickningen var den ursprungliga tekniken som användes på landsbygden. Här i Sverige har tvåändsstickningen levt kvar längst i de mellansvenska skogslandskapen: Värmland, Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Motsvarande gäller i Norge och då i de östra fylkena med gräns mot Sverige. Anledningen till att tekniken levt kvar längre i skogslandskapen är att tekniken resulterar i tätare, varmare och mer slitstarka plagg, vilket gör att den passar bra till t ex tumvantar för skogsarbete.

Sockor utan häl

De här sockorna är perfekta för dig som tycker att hälen är svårstickad. Spiralmönstret gör att strumpan formar sig fint runt foten precis som en tubsocka.

Till paret på bilden ovan har jag använt två nystan Cygnets Woolrich 4 Ply i färgen Raspberry (2151). Kvalitén är 75 % ull och 25 % polyamid och ett nystan på 50 g innehåller ca 205 m garn.

MÖNSTER
Lägg upp 72 maskor (eller 24 maskor per 3 stickor) på strumpstickor nr 2,5.

Ribbstickning
varv 1: *3r, 3a. Upprepa från *  till slutet av varvet.
Upprepa varv 1 i 16 till 18 centimeter.

Spiralmönster
varv 1-3: 1 a, 3 r, 2 a, *3 r, 3 a. Upprepa från * till slutet av varvet.
varv 4-6: 2 a, 3 r, 1 a, *3 r, 3 a. Upprepa från* till slutet av varvet.
varv 7-9:  *3 a, 3 r.  Upprepa från* till slutet av varvet.
Upprepa ovanstående spiralmönster i 20 cm eller till ca 2,5 cm innan avsedd fotlängd.

Avmaskning
varv 1: räta maskor hela varvet.
varv 2:  *1 r, 2 ihop* hela varvet och avsluta med en rät maska.
Upprepa varv 2 tills 8 maskor återstår. Dra ihop maskorna och fäst lösa trådar.

Passion för ullstrumpor

Ett par tossor i växtfärgat ullgarn

Någon gång runt 1974 började jag sticka på riktigt. Det såg ju så lätt ut när mamma satt och stickade framför TV:n. I början nöjde jag mig med att flytta maskor men det blev ju snart ganska tråkigt när ingenting hände. Efter att ha slängt stickningen i väggen ett par gånger i ren frustration kom jag på knepet och började producera rosa docktäcken. Lyckan var total.

Sedan dess har jag stickat i perioder och det har blivit tröjor, halsdukar, benvärmare och vantar tills jag för tre år sedan hittade det ultimata stickprojektet - ett par sockor. Sedan dess har jag stickat runt 50 par sockor i olika modeller och färger, alltid i ullgarn. Det är oerhört sällan som jag stickar två exakt likadana par, så därför är det alltid lika spännande att se det färdiga resultatet. Sockorna säljer jag sedan till självkostnadspris för att kunna köpa nya garner till nya sockor.